En vemodig start

Jag startade Nordiskt Vemod efter att ha jobbat i en matvagn ett par år med nordiskt tema och som det lätt blir i denna industri så tröttnar man på vissa smaker och där kom vemodet fram i mig som en argsint katt... 

Vi var 3 gamla kockar som hittade varandra den där sommaren, den som var så varm och klibbigt äcklig.
Och vi insåg nog rätt tidigt i vår vänskap att vi var lika bittert positiva till vårt yrke, speciellt då vi fick hunsas med tonåringar lika gröna som klorofyllet i en grön paprika och med "jag är störst bäst och vackrast" syndromet "min mamma städar, lagar mat och klär på mig hemma" så kunde våra dagar dränkas i hysteriska skrattsalvor med humor på otroligt låg nivå som bara en trött kock som jobbat i branschen minst 10 år kan förstå. 
All annan levande varelse blev troligtvis kränkt.

Missförstå mig inte, vi gjorde ett bra jobb. Vi höll oss, andra och många därtill flytande i det nordiska träsket och fick lovord ära jag vet faktiskt inte fler ord att beskriva de vi höll på med.
Men det var roligt så länge det varade innan pandemi, utbrändhet, skola, kärlek tog över och då var det bara ett evigt Vemod kvar.

Hur skulle jag beskriva Vemod

Det är väl allt som man gillar. 

Och allt man inte gillar.

Du äter något och när det är slut så har du ett vemod i dig för att de är slut eller så äter du för mycket av något som gör att de står upp över öronen.

Jag är på jakt efter just det där, alla våra "cravings" och såklart vill jag utforska om det finns livsmedel som inte funkar ihop. som tex Räka och vaniljsås. En otroligt udda kombo men som faktiskt fungerade bättre än jag hoppats. 
Salta umamin möter söt vanilj. Kanske något för nobelmiddagen

På instagram @nordisktvemod finns det tester, bilder och lite humor (förhoppningsvis)